Story #172

Efter en lång dag på jobbet med sen hemkomst såg jag fram emot en god natts sömn. Fem minuter efter att jag lagt mig tillrätta i sängen uppdagas det att min dotter har andra planer. Hon kryper upp till mig och har bestämt sig för att denna natt är ett utmärkt tillfälle att illustrera hur en centrifug fungerar. Jag får anta att jag framstod som väldigt trög och att hon var noga med att försäkra sig om att hennes budskap framgick, det var ingen snabbkurs om jag ska utrycka mig subtilt.

Tillslut gick solen upp, ok det var att överdriva i detta gråa decemberrusk, jag håller mig till att klockan var sju. Nu stod jag inför ett val: antingen gråter jag ut och söker empati eller så sveper jag kanna med  kaffe och river av ett gympass. Jag kände mig minst sagt ambivalent inför uppgiften men efter en blick i spegeln beslöt jag mig för att välja alternativ två. Nu ligger jag här i soffan, lätt illamående och med en obskyr känsla i hela kroppen och undrar ifall det inte hade varit bättre att försöka samla lite martyrpoäng istället…