Story #48

Den unga kvinnan vände sig försiktigt, och lade sig på sidan. En hel evighet, en och en halv månad till, skulle hon bara ligga still på den knöliga sjukhussängen.

– Du vill väl inte att ditt barn föds för tidigt? hade doktorn sagt. Det ville hon inte, men att bara ligga still mellan skrynkliga lakan på sin födelsedag, det var väl ändå hårt. Kafeterian en trappa upp bjöd på både kaffe och bakelser. Försiktigt makade kvinnan sig upp, smet ut från avdelningen, och klättrade steg för steg upp till kafeterian.

Kaffet smakade gudomligt! Kvinnan log och tog första tuggan av en chokladbakelse…

…

Magen krampade, och hela toalettstolen var full med blod.

– Lilla vännen, så mycket är det väl inte, det brukar bara se ut så, sa den gamla, beskäftiga sköterskan, men följde ändå motvilligt med för att kolla. Hon slängde ett öga på toaletten och bleknade. I ett nafs var den unga kvinnan på väg till operationssalen, här var det två liv i fara.

På påsksöndagen 1959 var det en ung kvinna som fick sitt livs bästa födelsedagspresent. Mot alla odds fick hon tillbaka sitt liv. Hon fick även en liten dotter, också hon mirakulöst räddad till liv. På SIN födelsedag.